Laddat med ångest.

Har just ätit en hel påse med ahlgrens bilar och nu känner jag mig så där lagom fet och onyttig. Hade tänkt träna i kväll men min latet tog helt överhanden och jag förslappades med den där jäkla påsen. I morgon blir det spinning direkt efter jobbet, så är det bara. Sen styrketräning torsdag förmiddag.
I morgon är det jobb som gäller, vet att jag har fyra kunder i alla fall. Det är rätt bra. Hoppas resten av veckan är bra med trots att det är veckan innan lön..men det är ju trots allt lov och då har folk tid att klippa sig. Orkar inte med att ha få kunder en dag, så jäkla segt och man känner sig så onyttig av att bara gå runt och småplocka med saker, inte egentligen göra något vettigt. Har man mycket kunder är det roligt och då flyter dagen på snabbt.


Just nu har jag lite halvångest över Sälen och mammas födelsedag. Har för det första inte hittat något att köpa i present till kvinnan, det jag ville göra ville inte andres och det han ville ville inte jag så jag strunta i honom och bestämde mig för att fixa nåt på egenhand. Men vad?
Sen är det hela grejen med Sälenresan. Mamma hade bjudit med hela släkten typ, eller inte bjudit och det är kanske det som är grejen? Hon skrev en inbjudan att hon ville att alla hennes barn skulle följa med och fira hennes födelsedag där uppe. Dem fick alltså eget ansvar att fixa stuga och sånt om dem ville följa med. Men ingen gjorde det i tid och eftersom vasaloppet är samtidigt så fanns det inga stugor kvar när dem äntligen fick arslet ur vagnen och började kolla upp saker och ting. Smart. Och stackars mamma. Det värsta är att jag vet att hon hoppas på att dem har bokat stuga men inte sagt något för att överaska henne..men det är ju inte så. Nu blir det pappa, jag och andres..och hans tjej. Och en mamma som fyller jämnt.
Jag försökte få med Emmeli men nu har antagligen även hon dragit sig ur. Då kommer ångest nummer tre. Jag kommer få åka runt ensam på fjället. Andres kommer åka med sandra i barnbackarna eftersom hon åkt skidor typ tre gånger i sitt liv.. Och mamma och pappa ska ge sig ut i längdskidespåren.
Så ja..ensam? barnbackar? längdskidor? I en vecka. Wohoo. Orka. Känns så där just nu. Skulle ju kunnat vara så mycket bättre...


Saknar min älskling.

Kommentarer
Postat av: Sandra

Jag vill inte att andres åker med mig, jag klarar mig själv.. jag hade själv ångest att bli tvingad att åka själv, men det blir roligare för er om ni åker tillsammans. ni är ju ändå syskon.. jag vill inte vara i vägen

2008-02-20 @ 16:24:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback